WE MIGHTS AS WELL BE STRANGERS

Jag och min älskadebästa-vän har flyttat isär på obestämd framtid, min älskade sambo, det känns redan konstigt men det är någonting som måste göras för att saker och ting ska bli bra igen. Vi kommer att bli sambos igen om ett tag, flytta till något eget, det vet jag och fan vad jag längtar till den dagen! Just nu är saker så förjävliga och komplicerade. Saker som länge har legat under ytan börjar visa sig, och en av sakerna är bra men den andra inte. Jag är iallafall glad att jag har v ä r l d e n s  b ä s t a  v ä n n e r, annars hade jag aldrig klarat det här.

Jag ska påbörja en resa nu, vet ej hur lång tid den kommer att ta, men det jag vet är att det är värt ALLT. För jag kommer att må bra, och alla runt omkring mig kommer att må bra, och det är det som är viktigast faktiskt. Det jobbigaste av allt är att jag nu har fått veta en tragisk nyhet som förstör lite för mig påvägen, och det är en sak som jag aldrig trodde skulle hända, men kanske mår personerna i fråga bättre av det själva, och det är klart att då blir jag glad också, även fast det är så jävla jobbigt just nu, inte meckigt alls ..

Ps. idag gick jag 3 mil, sjukt va? lite av rehab här på ön kan man säga!



J


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0